Vägar

Karta - utbyygnad av vägar

Röda streck är projekt som ingår i Stockholmsöverenskommenslen från 2007, blå streck är övriga utbyggnader och de streckade är framtida kommunikationsstråk.

Stockholm ska ha ett välfungerande transportsystem med minimal klimatpåverkan som gör att människor snabbt och enkelt kan röra sig i hela regionen. För att klara detta krävs att staten, kommunerna och landstingen samarbetar för att utveckla trafik- och bebyggelseplanering samt har ett helhetsperspektiv på transportsystemet i regionen.

I december 2007 nåddes en viktig överenskommelse mellan staten och regionens aktörer om ett antal prioriterade trafikprojekt, i den så kallade Stockholmsförhandlingen. I "Promenadstaden - översiktsplan för Stockholm", som är planen för hur Stockholm ska utvecklas, tar staden sin utgångspunkt för utveckling av infrastruktur i Stockholmsförhandlingen. Staden ska verka för att överenskommelsen genomförs fullt ut så att tillgängligheten i transportsystemet kan öka, inte minst mellan norra och södra delarna av regionen.

Beskrivningarna nedan utgår från ett planeringsläge. Vissa av projekten är påbörjade medan andra är förslag på trafiklösningar. För att förslagen ska bli verklighet krävs beslut hos staten, kommunerna och landsting i Stockholmsregionen. Det innebär att vissa projekt kan ändras, utökas eller strykas.

Källa: Stockholms översiktsplan - Promenadstaden 

10. Norra länken

En helt ny förbindelse i tunnel mellan Norrtull och Värtan (Lidingövägen), med anslutning till Roslagsvägen vid Universitetet. Länken ökar kapaciteten till Värtahamnen och Frihamnen, samt till stadsutvecklingsområdet Norra Djurgården. Trafikleden förväntas förbättra miljön längs Valhallavägens norra del när den tunga trafiken till hamnarna försvinner.

11. E18: Hjulsta – Kista

E18 är Stockholms nordvästra infartsled med hög trafikbelastning. Trafikmängden och korsningarna gör att sträckan är olycksdrabbad och genererar mycket buller. Vägsträckan har idag 11 plankorsningar och den nya sträckan får i stället fem planskilda korsningar. Den nya utformningen ökar säkerheten, förbättrar närmiljön och ger högre trafikkapacitet.

12. Förbifart Stockholm

Förbifart Stockholm ska byggas ut mellan E4 Skärholmen – E4 Häggvik, som kopplar mot Norrortsleden. Förbifarten knyter samman de norra och södra länsdelarna och gör det möjligt att färdas mellan dessa delar utan att belasta innerstaden. Leden underlättar också för långdistanstrafik samt ger förutsättningar för utveckling av en flerkärnig region. Förbifart Stockholm ersätter det tidigare reservatet för Essingeledens Brommagren.

13. E4/20: Tomteboda – Norra station – Haga södra

Framkomligheten runt Eugeniatunneln är dålig idag, och trafiken förväntas öka kraftigt i samband med öppnandet av Norra länken. Det behövs en rad åtgärder på sträckan såsom rampförstärkning och nya körfält.

14. E18: Frescati – Ålkistan

Sträckan behöver f ler körfält för att tillvarata den kapacitet som följer av öppnandet av Norra länken, och för att hantera förväntad trafikökning. Vägen bidrar redan idag till kraftiga störningar i området och utgör en barriär genom nationalstadsparken. Avsikten är att sträckan i framtiden ska förläggas i tunnel.

15. E4: Norrtull – Kista

Med E18:s nya sträckning mellan Hjulsta och Kista kommer kapaciteten på E4 inte att vara tillräcklig. Tillkomsten av Norrortsleden och Norra länken innebär också ett ökat tryck på E4. En breddning från tre till fyra körfält i vardera riktning planeras.

17. Väg 222: Henriksdals trafikplats och Danvikstull

Väg 222 ska få en ny dragning genom Henriksdalsberget, där vägen övertar den tunnel som Saltsjöbanan använder, samt en ny trafikplats invid Danvikstull. Tunneldragningen innebär att mycket av nuvarande miljöproblem försvinner, vilket möjliggör ny bebyggelse i området. Spårbron vid Danvikstull, som också har busstrafik, är uttjänt och ska rivas. Vägbron breddas med nya körfält så att busstrafiken även i framtiden ska ha tillgång till egen körfil.

18. Östlig förbindelse

Befolknings- och sysselsättningsökningen är särskilt snabb i regionens östra delar. En östlig förbindelse ökar kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet och sammanbinder Norra och Södra länken till en ring runt innerstaden. Därmed kan trafiksituationen på Stadsgårdsleden och Skeppsbron förbättras. Det är angeläget att väg- och kollektivtrafikens olika funktioner och behov samordnas i detta stråk.

19. Huvudstaleden: Bromma

Projektet är en del av en fullt utbyggd Huvudstaled från Pampas till Drottningholmsvägen och Bergslagsvägen och kan avlasta delar av huvudvägnätet i västerort. Förgreningen mot Tritonvägen och en ny Tritonbro finns inte längre med i planen med anledning av planerna för Ulvsunda industriområde.

20. Ulvsundavägen

Vägens funktion från Ulvsundaplan till Rinkeby kan komma att förändras, dels beroende på vägutbyggnader som Huvudstaleden och ny E18-sträckning, dels som ett resultat av förändrad markanvändning i bland annat Ulvsunda och Mariehäll. Det finns anledning att utveckla Ulvsundavägen för nya funktioner och anpassa den till omkringliggande miljön.

21. Klarastrandsleden

Klarastrandsleden är en central genomfartsled med mycket hög trafikbelastning. Vägområdet begränsas av Klara sjö samt Banverkets spårområde för tågtrafik till Stockholms central. En överdäckning med ny bebyggelse skulle leda till en påtaglig förbättring av närmiljön samt ge stadsbebyggelsen en direkt koppling till vattnet.

22. Centraltunneln

Projektet är en tunnel som knyter ihop Söderleden med Klarastrandsleden och Klaratunneln. Tunneln innebär att Centralbron kan rivas och avsevärda miljöförbättringar åstadkommas i Stockholms kanske mest känsliga och kulturhistoriskt intressanta område.

23. Nynäsvägen

Området kring Gullmarsplan är ett nav för väg- och kollektivtrafik i södra Stockholm, samt ett viktigt stadsutvecklingsområde. Nynäsvägens kraftiga trafik utgör ett hinder för att utveckla området. Det är nödvändigt att finna lösningar som kan ta om hand de stora och komplexa trafikflödena, samt hantera de miljöstörningar som trafikapparaten åstadkommer. Genom Gamla Enskede finns det möjlighet att läka det sår som vägen åstadkommit i miljön och att bryta den kraftiga barriäreffekten.

24. Älvsjövägen

Älvsjövägen har en hög belastning och med bara en fil i vardera riktningen. Vägen åstadkommer kraftiga miljöstörningar med buller och barriäreffekter i området. Vägen behöver miljöupprustas samt ges bättre kapacitet. Vägområdet ska också utredas som ett av sträckningsalternativen för Spårväg Syd. Den vidare sträckningen österut, den s.k. Högdalslänken, är dock inte längre aktuell.

25. Slussen

Slussens funktion som trafikplats är central i arbetet med nya Slussen. Nuvarande trafikutformning har fokus på bilarnas framkomlighet, medan platsens i huvudfunktion idag är som bytespunkt i kollektivtrafiken. Även fotgängare och cyklister måste få en bättre situation med nya Slussen.

Slussen 

26. Väg 226: Huddingevägens korsning med Rågsvedsvägen

Huddingevägen är olycksdrabbad, har dålig framkomlighet samt höga buller och avgasnivåer. Nuvarande korsning är i plan, liksom ytterligare korsningar längre söderut. En ny planskild korsning med motorvägsstandard ger bättre kapacitet, samt förbättrar förutsättningar för oskyddade trafikanter.

Senast uppdaterad 12 oktober 2016