Tyngdpunkt Farsta, program för 8000 bostäder

Fram till år 2030 planeras Stockholm växa med 140 000 nya bostäder. Med 8000 av dessa bostäder förlagda till Farsta fördubblas stadsdelens bestånd av hushåll. För att möta expansionens ökade krav på området har stadsbyggnadskontoret därför upprättat ett programförslag som utöver en förtätning med bostäder också hanterar frågor om handel, verksamheter och allmänna funktioner. Rådet anser dock att strategier för en förstärkt samhällsservice måste till för att skapa förutsättningar för kultur, möten, äldrevård och arbetsplatser. Strategin för Farstastråket bör också inbegripa att skapa fler urbana rum.

Från ABC-stad till tyngdpunkt

Det är positivt att stärka kopplingarna genom stadsdelen, att bygga på de stora parkeringsytorna i centrum och att stärka gaturummet i den bilanpassade stadsdelen med förtätad bebyggelse. Greppet för planeringen rör på goda grunder trafikföring, behovet parkeringsplatser, näringslivets förutsättningar, markanvändning och exploateringsgrader vilket ger en struktur som är sammanhållen till skillnad mot separata förtätningsprojekt i en gles expansion.Skönhetsrådet känner oro för att dagens ambitionsnivå är för låg, framförallt ur ett socialt perspektiv. Den ursprungliga ABC-staden gestaltades med ett flertal förutsättningar för samhällsservice än de programmet inkluderar; här hanteras inte längre stadsplanering för kultur, mötesplatser, idrottshallar, äldreboenden osv. Detta är en stor brist i programmet.

I allt större utsträckning förändras förutsättningarna för funktionerna C och A i ABC-staden. Centrumfunktionerna är i princip uteslutande kommersiella och de stora arbetsplatserna som står för arbete i stadsdelen flyttar ut. För rådet står det klart att stadens planeringsinitiativ måste se till ett vidare innehåll än handel, verksamhet och allmänna funktioner i den form programmet visar, alltså inte bara ta ansvar för förskolor och skolor. I ett större stadsutvecklingsperspektiv behöver Stockholms stad balansera tyngdpunkterna förlagda norr, väster och söder om staden. Stadsdelen behöver alltså ett dragplåster i form av en stor arbetsplats för att bevara förutsättningen för den varierade befolkningen och som utgör ett underlag för handel till en dagbefolkning. Rådet vill därför förespråka en lokalisering av det framtida sjukhus som nu diskuteras i Stockholms läns landsting, till området som Telia nu lämnar.

Utveckla Farsta centrum

Under beredningen av ärendet diskuterade rådet aspekten av hur mycket vi klarar att exploatera. Stadsbyggandet är inte bara exploateringstalen utan också innehåll i befintliga och erhållna volymer och strukturer. När det gäller Farstas volymer anser rådet inte att det som saknas är ett höghus till, det som tillkommer bör snarare våga tillföra nya gestaltningsgrepp som inte bara matchar de befintliga. Rådet anser det helt riktigt att förtäta och utveckla centrum enligt flera karaktärer för att motverka monotoni. Skillnaderna mellan dessa karaktärer får dock inte uppfattas som framkommenderad variation utan snarare som olika identiteter inom centrumstrukturen. Rådet anser att den övergripande strukturen i stadskvarteret är möjlig att utveckla i en fortsatt planprocess men att det finns förutsättningar i stations- och parkkvarteren som på viktiga punkter bör förändras.

  • Den skenbart luftiga strukturen i parkkvarteret är enligt rådet allt för sökt för en centrumkärna, den glesa planformen finns på annan plats i stadsdelen och förtätning enligt det mönstret bör även fortsättningsvis förläggas utanför stadsdelskärnan som är brukligt för ABC-staden. Planmönstret i parkkvarteren är dessutom svårnavigerat och medför otydligheter mellan privat och offentligt i ett område där många kommer att röra sig. En central park bör inrymmas i den delen av kvarteren som ligger närmast Farsta torg. I parkkvarteren skulle rådet hellre se en tätare stadsstruktur, varierat från stadskvarteret, men som också tydligare lämnar ett parkrum fritt i centrum – ett annat slags parkkvarter.
  • Rådet ställer sig inte negativt till en förtätning längs tunnelbanan; den tredje kvartersstrukturen i centrums förtätning. Stationskvarteren har utformats som mycket täta volymer i en gestaltning som skiljer sig från det befintliga. Undantaget den överstora volymen vid Munkforsplan som bara tillför centrum en byggnad med oproportionerligt omfång och svårförklarlig höjd så ser rådet inte det som orealistiskt att kvarteren får en högre exploateringsgrad än de andra. Att markera centrum med ett högt hus är fullständigt onödigt; Farsta centrum har redan sex höga signaturbyggnader. En sjunde skulle försämra balansen mellan de befintliga utropstecknen och banalisera en välgenomtänkt komposition.   
  • Rådet ser förslaget att förtäta centrum genom att bygga på parkeringsplatserna som mycket positivt. Till förutsättningarna med ett tätare centrum vill rådet också föra villkoret att de igenbyggda gångarna mellan centrumbyggnaderna rivs, åtminstone i undervåningen, så att gatorna kan leda till ett aktiverat torg. Farsta har ett unikt system för varutransporter, det bör inte försämras.

Skapa urbana stråk

Rådet ser mycket positivt på en bebyggelse längs de befintliga stora trafikstråken. De noder som förtätas bör dock också möta Farsta centrum med tydliga kopplingar varför rådet anser att de ska riktas tydligare mot torget som i sin tur måste öppnas från de länkbyggnader som på senare tid tillkommit. De stråk som idag är matargator måste bli intressantare för att ytterligare möjliggöra promenadstadens förutsättningar med varierade rörelsemönster och attraktiva miljöer för stadsliv.

Vänd Farsta mot sjöarna

Det är inte bara förutsättningarna för rörelsemönstret i stadsmiljön som bör förstärkas, de mycket attraktiva naturmiljöer som kantar staddelen bör också tillgängliggöras och hållas öppna. När stadsdelen förtätas måste de höga rekreativa värdena värnas. Bevarad naturmiljö, tillgängliggjord grönstruktur, utbyggda kollektiva trafikmönster som också inkluderar stadsdelens yttre delar är många aspekter av tillgänglighet som påverkar hur Farsta vänds mot sjöarna mer än med bebyggelse vare sig det rör sig om bostäder eller verksamhetsområden.

Farstastråket – en stadsdelspark

Många av de kvaliteter som avses tillföras Farsta i och med skapandet av stadsdelsparken Farstastråket finns redan. Att de grönytor som existerar förstärks genom att tillgängliggöra dem och aktivera dem är mycket positivt för promenadstaden. För rådet står det klart att den centrala torgytan inte behöver förstärkas som grönstruktur utan snarare aktiveras för att erbjuda en attraktiv och tillgänglig utemiljö genom centrum som motverkan till handelns introverta miljöer. Enligt rådet finns också fler ytor som bör förstärkas och tillskapas. Ett centralt parkrum i parkkvarteret enligt ovan anfört resonemang och en tillgängliggjord bergspark längs Larsbodavägen i höjdpartiet öster om tunnelbaneperrongen skulle tillföra stadsdelen ytterligare kvaliteter.

Slutsats

Farsta har enligt rådets mening goda förutsättningar för en utökad befolkning. Skönhetsrådet ställde sig med därför positivt till det remitterade förslaget för tyngdpunkt Farsta. Rådet anser dock att det är fortsatt viktigt att förtätningen också görs med respekt för de befintliga kvaliteterna i stadsdelen. En lyckad förtätning – fördubbling av bostadsbeståndet, förstärkande av grönstruktur och allmänna funktioner – kräver en stor förståelse för Farstas grundförutsättningar, hit hör även behovet av samhällsservice och arbetsplatser.

Hela Skönhetsrådets yttrande över Tyngdpunkt Farsta går att läsa här

Läs Stadsbyggnadskontorets programförslag här


 

Senast uppdaterad 31 augusti 2015