Höga hus - Tellus tower och Norra Tornen

Stockholm har ett tydligt förhållningssätt till höga hus. De relativt få höga hus som uppförts kan sällan kallas skyskrapor. Byggnaderna har placerats – som de märkesbyggnader de tänkts vara – med placeringar och höjder som relaterar till topografi, innehåll och siktlinjer. I en medveten stadsutveckling har landmärken tillåtits i staden och dess omgivningar utan att rubba balansen de höga husen emellan, nivåerna i stadens silhuett eller den lokalmiljö de har sitt fotavtryck i. De höga hus som uppförts har medvetet placerats för att accentuera Stockholmsåsens sträckning från Folksamhuset till Skattehuset och Söder torn, vidare över Hötorgsskraporna till Wenner-Gren Center. Andra platser där höga hus tillåtits är vid stadens portar, som motiv vid broar och som flaggor som utmärker ytterstadens centrum eller nybyggda stadsdelar. Ett mycket högt hus skuggar, dominerar och skapar vindförhållanden som inte är vanliga i den traditionella stenstaden men det utgör också riktmärke och skapar ett förhållande till hela den stadsmiljö det blir del av på ett långt tydligare sätt än ett lägre hus.

Skönhetsrådet ställer sig vare sig positivt eller negativt till höga hus som sådana, men anser att byggnader som kraftigt avviker från den gängse skalan måste motivera sig och ges en kvalitetsnivå som vida överträffar det vanliga. Flera platser för högre hus är aktuella i Stockholm nu och rådet har remitterats bygglov för Norra Tornen (tidigare Tors Torn) och detaljpanen för Tellus Tower. När det gäller Norra Tornen representerar de en sådan plats där tydliga analyser och ställningstaganden möjliggjort byggnader i en förskjuten skala som med sin höjd också kan bli ett tillskott i stadsmiljön. Victoria Tower och blivande Gasklockan är andra goda exempel.

I den friare gestaltning som Norra Tornen visas i bygglovshandlingarna ser Skönhetsrådet en spännande arkitektur med god förankring i den nya stadsdelen Hagastaden. Tors Torn, nu kallade Norra Tornen, markerar i egentlig mening inte någon av de traditionella infartsvägarna till Stockholm utan kommer istället, i det vidare stadssammanhanget, att accentuera den annars sömlösa övergången mellan städerna Stockholm och Solna. I den nya stadsomdaningen av Norra stationsområdet till Hagastaden har Torsplan fått en central betydelse. Norra Tornen spänner en linje mellan stenstadskvarteren i Stockholm över bron som förbinder kommunerna och landar i de stora strukturerna i KI-området i Solna. Det är i den större stadsmiljön de två tornen har sin bästa förankring i den form de visas nu, och det är för rådet mycket viktigt att bottenvåningarna landar vid Torsplan med samma självklarhet som de höga höjdernas karaktär som landmärke utfäster.

Vad gäller Tellus Tower anser rådet att byggnadens placering inte svarar mot ett enda av de förhållningssätt för höga hus som angivits ovan. Det i sig väl gestaltade huset beskrivs som en spira men skulle, enligt rådet, förhålla sig bättre till en miljö där det står i relation till fler höga byggnader och inte som solitär i ett flackt landskap. Rådet ställer sig också mycket tveksamt till ett stadsbyggnadskick där motivet för byggnaden är att den ska bli högst i landet men där landmärkets förankring till platsen helt saknas. Stadsbyggande får aldrig vara fråga om en tävling med andra kommuner.

Läs Skönhetsrådets yttrande om Norra Tornen här
 
Läs Skönhetsrådets yttrande om Tellus Tower här

 

Senast uppdaterad 15 december 2014