Stadsbebyggelsen utvecklas successivt med utgångspunkt från de lokala förutsättningarna

/PageFiles/276772/Stad_park_vatten.jpg 

Inom stadsbebyggelsen är markanvändningen blandad med i stort sett alla de verksamheter som hör staden till. I regel dominerar bostadsbebyggelsen, men det finns även i varierande utsträckning arbetsplatser, service, institutioner, gator och parker etcetera inom dessa områden.

Generellt gäller att innerstadsbebyggelsen har den mest blandade markanvändningen, medan tät och gles stadsbebyggelse ofta har en mer funktionsuppdelad användning.

Den glesa stadsbebyggelsen domineras till stor del av bostäder i form av småhus. Stadsbebyggelsen har genom åren utvecklats och förändrats successivt.

Även framöver ska omvandling av den befintliga stadsmiljön och kompletteringar med ny bebyggelse kunna ske med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov.

Gemensamt för samtliga stadsdelar är att det finns intresse av att öka och variera utbudet av bostäder.

Mindre förtätningar med ny bostadsbebyggelse kommer således att vara aktuellt på många platser och planeringen måste därutöver kunna möta de långsiktiga behoven av exempelvis förskolor och skolor, närservice och anläggningar för teknisk försörjning inom stadsbebyggelsen.

Generellt gäller att kompletteringsbebyggelse i goda kollektivtrafiklägen ska
prioriteras och att marken ska utnyttjas så effektivt som möjligt.

Ett effektivt markutnyttjande är ofta att återanvända redan exploaterad mark för nya ändamål.

I vissa lägen kan det mest effektiva utnyttjandet av marken vara att pröva
ny bebyggelse på exempelvis ett grönområde och samtidigt förbättra kvaliteten för parker i närområdet.

Effektivt markutnyttjande kan även innebära att kompletteringsbebyggelsen samlas i lokala stråk där de enskilda projekten kan samverka och tillsammans skapa en bättre stadsmiljö.

En successiv utveckling av stadsbebyggelsen innebär alltid konsekvenser för
de som bor och verkar i det aktuella området.

Dessa konsekvenser är normalt ökad trafik, ändrad parkeringssituation, ianspråktagande av ytor som inte är bebyggda, nya ljusförhållanden och förändrad utsikt i närliggande bebyggelse.

I en växande stad behöver denna typ av förändringar för omgivningen normalt
accepteras om inriktningen för en trygg och levande stadsmiljö ska kunna nås.

Senast uppdaterad 8 september 2015