Miljö, hälsa och säkerhet i en tät storstad

Stadens miljöprogram anger inriktningen

I Stockholm finns stora förutsättningar för ett gott och hälsosamt liv. Planeringen ska utgå från en helhetssyn på människors hälsa och välbefinnande, där positiva och negativa faktorer vägs samman. Inriktningen för stadens miljöarbete formuleras i Stockholms miljöprogram. De viktigaste delmålen för översiktsplaneringen är att minska utsläppen från trafiken, öka andelen stockholmare som åker kollektivt, cyklar eller går samt att minska trafikbullret och utsläppen av växthusgaser från energianvändning.

Problem med trafikbuller har varit i fokus

Buller från vägtrafiken är ett av storstadens miljö- och hälsoproblem. I Stockholm har bullerbegränsande åtgärder genomförts sedan lång tid tillbaka. Åtgärderna har omfattat skärmar och ljuddämpande fönster, men även riktat sig mot vägtrafiken, till exempel trängselskatten, lokala hastighetsbegränsningar och tunnelförläggningar. Det finns också intressanta försök med annan vägbeläggning och tystare däck som kan förbättra ljudmiljön i staden.En svårighet i planeringen har varit att de nationella reglerna för bostäder i bullerutsatta områden varken har varit tydliga eller tillräckligt anpassade till storstädernas särskilda förutsättningar. För att skapa boendemiljöer med goda ljudförhållanden samtidigt som Stockholm kan byggas ut på ett långsiktigt hållbart sätt, har staden i samråd med länsstyrelsen utvecklat den så kallade Stockholmsmodellen. Modellen ger under vissa förutsättningar möjligheter att göra avsteg från de nationella reglerna.

Stockholm-Bromma flygplats har unika förutsättningar

I mars 2008 förlängde staden upplåtelseavtalet för Stockholm-Bromma flygplats med Luftfartsverket till och med 2038. Avtalet är utformat utifrån att
Bromma har unika förutsättningar eftersom flygplatsen är omgiven av stadsbebyggelse och är stängd nattetid. Det nya avtalet ger möjligheter att pröva ny bostadsbebyggelse inom Ulvsundaområdet där de faktiska bullernivåerna idag och framöver understiger 55 FBN och 80 dBA max. Inom områden med motsvarande ljud nivåer bor redan idag runt 120 000 stockholmare. Någon ytterligare förtätning bör däremot inte ske inom stadsbebyggelsen med ljudnivåer över 55 FBN och 80 dBA max, oavsett om det där finns äldre byggrätter eller inte. Parallellt med att ny bostadsbebyggelse prövas i den närmare planeringen, kommer staden att verka för att staten preciserar riksintressets anspråk på omgivningarna samt delta i Boverkets pågående utredning av riktvärden för flygbuller. En av frågorna som, förutom buller, behöver belysas närmare är risk och säkerhet i flygplatsens omgivningar.

Utmaningar för att nå en bättre luftkvalitet

Kommunen måste i all planering och tillsyn se till att miljökvalitetsnormerna
för luftkvalitet inte överskrids. Reglerna har dock försvårat angelägna förtätningsprojekt som vid en sammanvägd bedömning är långsiktigt hållbara.
Senare domar i Regeringsrätten avseende exempelvis ny bebyggelse vid
Hornstull och Norra Länken har dock givit stöd för stadens hållning att det
är rimligt med lokala försämringar av luftkvaliteten där få människor stadigvarande vistas om det förbättrar luften för många på andra platser i staden. Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid bör i första hand ha generell karaktär och inriktas på att minska föroreningar vid källan. Viktiga åtgärder är förbättrad avgasrening och minskad dubbdäcksanvändning, men detta har staden små möjligheter att påverka. Planeringen kan främja en markanvändning och ett trafiksystem som minskar behovet av biltransporter. Utformningen av bebyggelsen påverkar till viss del den lokala luftkvaliteten, men den har mycket begränsad effekt för situationen i staden som helhet.

Risk- och säkerhetsarbetet blir viktigare i en tät stadsmiljö

Den fysiska planeringen är en betydelsefull del i Stockholms stads risk- och
säkerhetsarbete. En fortsatt förtätning innebär att många funktioner samlas på en begränsad yta och att komplexiteten i risk- och säkerhetsarbetet blir större. Det gäller inte minst bostadsbebyggelse i anslutning till verksamheter som kräver skyddsavstånd eller komplicerade infrastrukturprojekt med tunnlar, överdäckningar och markunderbyggnader. Klimatförändringarna väntas medföra högre vattennivåer i Östersjön och att långvariga och intensiva regn blir vanligare. Detta kan ge översvämningar av Mälaren och andra sjöar och vattendrag, vilket kan påverka lågt belägna områden och dess tekniska försörjning. Grundvattennivåerna förväntas också variera mer, vilket kan leda till skred och skador på byggnader. Det är viktigt att successivt öka kunskapen om klimatförändringarnas konsekvenser, inte minst med tanke på att bebyggelse och infrastruktur har en lång livslängd.

Planeringsinriktning

  • Skapa boendemiljöer med goda ljudförhållanden

Stockholmsmodellen för trafikbuller kan tillämpas vid detaljplanering för att skapa boendemiljöer med goda ljudförhållanden, samtidigt som Stockholm byggs ut på ett långsiktigt hållbart sätt. När det gäller Stockholm-Bromma flygplats ska bullerfrågorna prövas särskilt

  • Arbeta för förbättrad luftkvalitet i staden

Planeringen ska stödja en utveckling mot en markanvänding och ett trafiksystem som minskar behovet av biltransporter och främjar kollektivt resande. Vid utformning av ny bebyggelse ska negativ påverkan på den lokala luftkvaliteten minimeras. I överigt ska åtgärder inriktas på att minska föroreringarna vid källan

  • Öka beredskapen för klimatförändringarna

Vid planering i områden som hotas av översvämning eller skred måste byggnader och anläggningar anpassas efter riskerna. Samhällsviktiga funktioner lokaliseras till platser utanför riskområdena eller utformas med stor hänsyn till riskerna. Dagvatten bör i största möjliga utsträckning fördröjas
och omhändertas lokalt med genomsläppliga ytor. Stadens grönska
ska ges en viktig roll för att mildra effekterna av ett varmare klimat och
för att vid stadens stränder jämna ut kraftigare vattenflöden.

  • Utveckla risk- och säkerhetsperspektiven i planeringen

Risk- och säkerhetsfrågorna måste tydliggöras i ett tidigt skede i samarbete
med berörda aktörer och behov av ytterligare planeringsunderlag prövas.
Vid placering och utformning av ny bebyggelse ska riskkällor, enligt bilagd
redovisning, identifieras och en bedömning göras av vilken riskhänsyn
som måste tas.

Senast uppdaterad 13 december 2013