Ett starkt näringsliv och utbildningssystem

Nödvändigt med ökad beredskap för fler arbetsplatser

Knappt 540 000 personer arbetar i Stockholms stad. Det är mer än hälften av
samtliga arbetsplatser i länet och många pendlar in till Stockholm från övriga
regionen. I takt med att arbetsmarknaden växer sker pendlingen också inom
ett allt större område.
De senaste åren har antalet arbetsplatser endast ökat marginellt i Stockholms
stad och efterfrågan på nya lokaler har totalt sett varit relativt liten. Effekterna
av dagens lågkonjunktur är svårbedömda, men de långsiktiga prognoserna
pekar på en stark ekonomisk tillväxt och en stor ökning av sysselsättningen
de
kommande decennierna. Uppskattningsvis skulle det kunna handla om ytterligare
cirka 100 000 arbetsplatser i Stockholms stad fram till 2030. Detta ligger
i linje med stadens ambitioner att aktivt främja en positiv utveckling inom
näringslivet, forskning och högre utbildning.

Utvecklingstendenser i Stockholms näringsliv

Stockholm har idag en näringslivsstruktur som är utpräglat kunskapsintensiv
med en stor tjänstesektor. Många företag har internationell inriktning med
betydande utrikeshandel och verksamhet i utlandet, främst inom de starka
branscherna ICT, miljöteknik, bioteknik samt bank och finans. I Framtidsutredningen
från 2008 visas att tjänstesektorn lär fortsätta att öka under
kommande decennier och att företagskonsulter och övriga företagstjänster
kommer att stå för en stor del av denna tillväxt.
Staden bör ha en hög beredskap för nya kontor i lägen som kan attrahera
bland annat den kvalificerade tjänstesektorn. Det mesta talar för att city, övriga
innerstaden och Kista även i framtiden kommer att vara efterfrågade lägen för
denna typ av verksamheter. Därutöver finns en betydande potential i dagens
stadsutvecklingsområden och i de tyngdpunkter som pekas ut i översiktsplanen.
En tydlig tendens på lokalmarknaden är att lokalytan per anställd
minskar och att den omgivande närmiljön får ökad betydelse. En annan intressant
tendens är att allt fler kontorsetableringar har en uttalad miljöprofil med
många innovativa och klimatsmarta lösningar.

Mångfald av branscher och företagsområden

I länet som helhet finns Sveriges mest diversifierade näringsliv med en mångfald
av företag i olika storlekar och branscher. Bredden i näringslivet och de
många småföretagen har en strategisk betydelse för Stockholms utveckling,
inte minst med tanke på att det är svårt att idag förutse vilka som blir de viktigaste
framtidsbranscherna.
Ett viktigt steg är att kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för stadens
företagsområden som ska ligga till grund för planering och rådgivning till
företag. Företagsområdena har naturligtvis olika inriktning och karaktär. På
många platser finns idag goda förutsättningar för åtskilliga typer av företag
och verksamheter med olika storlek. Generellt sett finns det en potential till
omvandling och förtätning inom och i anslutning till de befintliga företagsområdena,
även om den lediga marken är begränsad. Flera områden har redan
idag mycket goda kommunikationslägen och några kan få ökad attraktionskraft
när de planerade infrastruktursatsningarna genomförs, till exempel
lokaliseringar i närheten av Förbifart Stockholm.

Utmaning att kombinera verksamheter med bostadsbebyggelse

Den industriella verksamheten har historiskt sett minskat och det har skapat
möjligheter till stadsutveckling i hamn- och industriområden. I en storstad
kommer det ändå att kvarstå verksamheter som bullrar samt kräver tunga
transporter och skyddsavstånd till bostadsbebyggelse. Det är angeläget att utveckla
det regionala samarbetet för att hitta optimala lägen för denna typ av verksamhet. Förutsättningarna att samlokalisera bostäder med verksamheter
ökar i takt med att fler innovativa tekniska lösningar utvecklas, till exempel för
att förlägga störande anläggningar under mark.

Utbildning och innovationer får ökad betydelse

Hälften av landets alla lärosäten ligger i Stockholms län vilket delvis hänger
samman med att flertalet konstnärliga högskolor har sin placering i Stockholm.
De två största lärosätena, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska
Högskolan (KTH), bildar tillsammans med Karolinska Institutet ett mer eller
mindre samlat vetenskapsområde i norra innerstaden.
Högre utbildning och forskning har en nyckelroll för regionens konkurrenskraft,
men den fysiska planeringen bör även stödja fortsatt utveckling inom
alla delar av Stockholms utbildningsväsende. Det behövs en utbyggnad av
såväl kvalificerad yrkesutbildning som högre utbildning om regionen på sikt
ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det finns även skillnader
mellan de södra och norra regiondelarna när det gäller övergången till
högre utbildning.
En central fråga är att stödja utvecklingen av innovativa miljöer för forskning
och företagande med hög internationell konkurrenskraft. Tillgången till
kompetent arbetskraft och goda kommunikationer är, tillsammans med en rik
stadsmiljö, avgörande för regionernas konkurrenskraft och företagens vilja att
etablera sig där. Detta har varit en utgångspunkt för utvecklingen av attraktiva
stadsmiljöer i såväl Kista som kring Karolinska-Norra Station.

Planeringsinriktning

  • Skapa goda förutsättningar för kunskaps- och tjänsteintensiva verksamheter
  • Staden bör ha en långsiktig beredskap för ett ökat behov av lokaler för
    företag med kunskaps- och tjänsteintensiva verksamheter. I takt med att
    det byggs nya täta miljöer utanför innerstaden med mycket god tillgänglighet,
    som till exempel Telefonplan, skapas nya etableringsmöjligheter
    som staden kan marknadsföra.

  • Säkerställ et brett utbud av arbetsplatser i hela Stockholm
  • Stadens riktlinjer för utveckling av företagsområden ska vara en utgångspunkt för den närmare planeringen för respektive område. Samarbetet med de lokala företagarföreningarna ska fortsätta och särskild hänsyn tas till småföretagarnas förutsättningar. En annan insats från stadens sida är att göra den fysiska planeringen mer flexibel så att kommande etableringsbehov kan tillgodoses på ett enkelt sätt.

  • Utveckla innovativa miljöer för högre utbildning och forskning
  • Staden ska ha beredskap för att möta kommande behov av att utveckla
    nya verksamhetslokaler och den fysiska miljön i Vetenskapsstaden mellan universitetet och KTH och Karolinska Institutet. Staden bör verka för en fortsatt utveckling vid Södertörns högskola för att skapa en god balans i regionen, till exempel genom att utreda lägen för nya studentbostäder.

Senast uppdaterad 10 december 2013