Ett modernt transportsystem och hållbart resande

Regionens infrastruktur har en nyckelroll för hållbar tillväxt

I Vision 2030 betonas att Stockholm ska ha ett välfungerande transportsystem med minimal klimatpåverkan som gör att människor snabbt och enkelt kan röra sig i hela regionen. För att klara detta högt ställda mål krävs större samordning mellan olika samhällssektorer, en utvecklad trafik och bebyggelseplanering samt ett helhetsperpektiv på regionens transportsystem. I december 2007 nåddes en viktig överenskommelse mellan staten och regionens aktörer om ett antal prioriterade trafi kprojekt, inom Stockholmsförhandlingen. Staden ska verka för att överenskommelsen genomförs fullt ut så att tillgängligheten i transportsystemet kan öka, inte minst mellan norra och södra delarna av regionen. Infrastruktursatsningar i Stockholmsförhandlingen är således givna utgångspunkter för denna översiktsplan.

Trafikens klimar och miljöpåverkan ställer krav på planeringen

Trafikens miljö- och klimatpåverkan är väl känd. Prognoserna som indikerar
en fortsatt ökning av vägtrafi ken, trots en relativt stor utbyggnad av kollektivtrafiken, är således oroväckande. Transportsektorn står för ungefär hälften av länets koldioxidutsläpp. Det krävs en rad åtgärder inom denna sektor om målet om ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 ska kunna nås. Det finns stora förhoppningar om en teknikutveckling som på sikt kan resultera i emissionsfria och koldioxidneutrala drivmedel. En ökning av biltrafiken medför emellertid även andra oönskade effekter som trängsel, buller och barriärer.
Det är nödvändigt att nå en balans mellan angelägna nyinvesteringar i väginfrastruktur och en effektiv användning av det befintliga transportsystemet. Bilen har en naturlig och oersättlig funktion i flera sammanhang, men för att bilresandet ska vara effektivt krävs att flertalet inte väljer bil. Ett problem är att en väl motiverad ökning av vägkapaciteten, enligt forskningen, bidrar till nya bilresor som tidigare gjordes med andra färdmedel eller inte gjordes alls.

Stor potential för hållbart resande i storstadsregioner

Trafikens miljöpåverkan är tydlig i storstäder, men här finns också den bästa
potentialen för ett hållbart resande jämfört med situationen på landsbygden.
En tät och koncentrerad stad uppmuntrar till gång och cykel samt främjar en
väl fungerande kollektivtrafi k. Det går även att använda infrastrukturen mer
effektivt eftersom den då har olika uppgifter vid olika tider på dygnet. Ett hållbart resande handlar till stor del om att lokalisera målpunkter på ett sätt som inte skapar onödigt resande. Det gäller även att prioritera de mest
resurseffektiva transportmedlen för de resor som ändå behövs. Därutöver har storstadsregioner stora möjligheter att använda ekonomiska styr medel för att påverka trafik- och resmönster. I Stockholm har trängselskatten visat sig vara en framgångsrik metod för att minska trängseln och få fler att välja kollektiv trafik. Även tillgången till parkeringsplatser har stor inverkan på bilanvändningen och en utvecklad parkeringspolicy är ett sätt att påverka
utvecklingen mot ett hållbart resande. Det finns därmed starka skäl att studera olika ekonomiska styrmedel vidare och noggrant värdera hur de påverkar tillgängligheten i regionen samt hur goda alternativ till bilresande ska
kunna erbjudas.

Kollektivtrafiken är stommen i framtidens transportsystem

Kollektivtrafiken har en överlägsen transporteffektivitet och ett enda tunnelbanespår kan till exempel transportera lika mycket människor per tidsenhet som 16–18 körfält på en väg. I Stockholm är den kollektiva trafiken väl utbyggd och andelen resenärer är hög i en internationell jämförelse. Denna andel bör dock öka ytterligare om målen om ett hållbart resande ska nås. I översiktsplanen redovisas därför en omfattande och långsiktig utbyggnad av framför allt den spårbundna kollektivtrafiken. Utgångspunkten är att kollektivtrafiken måste lyftas fram i planeringens tidiga skeden eftersom bebyggelsestrukturen är avgörande för kollektivtrafikens attraktionskraft och vice versa. En annan viktig fråga är att minimera de administrativa barriärerna inom kollektivtrafiken i Stockholm-Mälarregionen. Busstrafiken är en central del av en väl fungerande kollektivtrafik. Bussarnas framkomlighet är avgörande för restider och kollektivtrafikens konkurrenskraft. Egna bussbanor, så kallade Bus Rapid Transit, är ett effektivt sätt att öka
framkomligheten och samtidigt öka tydligheten i stadsrummet.

Fokus på cykel som transportmedel

Utbyggnaden av cykelvägnätet och en ökad insikt om cykelns konkurrenskraft i förhållande till övriga transportsätt, har bidragit till att antalet cyklister till Stockholms innerstad har ökat kraftigt det senaste årtiondet. Det finns en stor potential att öka andelen cykeltrafik ytterligare, även om säsongsvariationen alltjämt lär vara stor. En grundläggande utgångspunkt måste vara att behandla cykeln som ett transportmedel, inte som lek eller rekreation. Det innebär bland annat att se till arbetspendlarnas behov under olika årstider och till behovet av säkra cykelförbindelser och parkeringsmöjligheter. Även möjligheten att kombinera cykel med kollektivtrafik kan förbättras.

Gator och vägar är självklara delar av den attraktiva staden

Gator och vägar har inte bara trafikuppgifter, utan utgör självklara delar i en
levande och trygg stadsmiljö. Gator och vägar kan visserligen utgöra barriärer, men de är också ett medel för att koppla samman stadens delar. Det är ofta svårt att få plats med alla funktioner som ska tillgodoses i gatumiljön. Å andra sidan är blandningen och intensiteten i gatulivet viktiga inslag i en dynamisk storstad. Utformningen av trafik- och gatumiljön har således stor betydelse för att nå målen om en sammanhållen stadsmiljö med goda förutsättningar för gående och cyklister.

Planeringsinriktning

  • Planera för ett effektivt genomförande av Stockholmsförhandlingen

Infrastruktursatsningarna som ingår i Stockholmsförhandlingen ska genomföras fullt ut och samtliga projekt ingår i översiktsplanen. Det är viktigt att staden planerar för att uppnå största möjliga effekt av satsningarna.

  • Verka för en långsiktig satsning på kollektivtrafik

Staedn ska he en aktiv roll i samarbetet mellan regionens aktörer för en långsiktig satsning på kollektivtrafik. Förutom Stockholmsförhandlingens projekt innehåller översiktsplanen en rad samband och kollektivtrafikstråk som bör utvecklas för att nå en långsiktigt hållbar tillväxt.

  • Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister

Gående och cyklister ska ges goda förutsättningar i hela Stockholm. Detta förhållningssätt ska vara en grundläggande utgångspunkt i planeringen för de samband och kommunikationsstråk som pekas ut i denna översiktsplan.

Senast uppdaterad 10 december 2013