En socialt sammanhållet och levande stad

Stadsbyggandet bidrar till att skapa en stad för alla

Stockholm har högt ställda mål om att vara en socialt sammanhållen stad med en levande, tillgänglig och attraktiv stadsmiljö för alla stockholmare. Många olika aktörer arbetar för att Stockholm ska bli en stad för alla oavsett ålder, kön, social status eller ursprung. En god fysisk planering är en av förutsättningarna för detta. Stadens mål om att bli världens mest tillgängliga huvudstad och barns behov av trygga och inspirerande miljöer är några centrala utgångspunkter för den närmare utformningen av bebyggelse, gator, parker och torg med mera. Tillgången till service påverkar stockholmarnas vardag.

Tillgången till service har en stor betydelse för stockholmarnas vardagsliv

Inom detaljhandeln har det skett en koncentration till stora butiker inom externa etableringar, city och stora centra. Den servicestruktur som utvecklades i ytterstaden under efterkrigstiden har med tiden blivit allt svårare att upprätthålla och i delar av staden är det lokala serviceutbudet begränsat. Detta avspeglas i undersökningar av invånarnas upplevelse av servicen i sin stadsdel. Stockholms stads ambitioner att främja de lokala centrumen och att öka kundunderlaget genom kompletteringsbebyggelse har haft viss betydelse. Dagens större centrum har dock potential att omvandlas till täta kärnor med ett mer mångsidigt utbud. En sådan utveckling ligger i linje med trenden att stockholmarna i allt större utsträckning efterfrågar så kallad upplevelse handel i en attraktiv miljö. Därutöver fi nns tendenser till ökad e-handel som kan påverka framtidens servicestruktur.

Stor efterfrågan på en utbyggd samhällsservice

Även inom den offentliga servicen har det, sett över tid, skett en koncentration till färre och större enheter, samtidigt som utbudet av enskilt drivna verksamheter har ökat. Det har funnits kritik mot att staden inte tillräckligt snabbt byggt ut den kommunala servicen i nya stadsdelar, framför allt förskolor och skolor. Problemen har bland annat handlat om att prognoser över vilka grupper som ska flytta in har slagit fel eller att lokalkostnaderna har varit höga. Den långsiktiga planeringen för stadsutveckling och ny samhällsservice behöver utvecklas för att staden ska kunna möta behoven hos en växande befolkning på ett bra sätt.

Trygg och levande stadsmiljö värderas högt

En trygg stadsmiljö värderas högt och målet är att det ska genomsyra all stadsplanering. Många, i synnerhet äldre och kvinnor, oroar sig för att utsättas för brott eller känner sig otrygga i bostadsområdet efter mörkrets inbrott. Oron får konsekvenser för vardagslivet. Det kan till exempel handla om att man går omvägar, avstår från biobesök eller åker taxi sent på dygnet.
Trygghetsarbetet handlar på många sätt om att stärka tryggheten i närområdet och att skapa befolkade offentliga stråk och miljöer. Mer levande
bottenvåningar har även en positiv effekt på upplevelsen av trygghet.
Trygghetsskapande fysiska åtgärder och upprustningar har också genomförts
i många delar av Stockholm, bland annat inom ramen för särskilda integrationssatsningar i ytterstaden. En stor del av rädslan för brott brukar förklaras som en rädsla för okända människor och platser. Det finns till exempel forskning som indikerar att boende i innerstaden ofta upplever att förorterna är farliga medan förortsborna menar att innerstaden är farlig. En ökad integration mellan stadens delar skulle därmed kunna främja en ökad trygghet och social sammanhållning.

Behov av starkare samband och gemensamma mötesplatser

Idag rör sig stockholmarna över allt större geografiska områden för att handla,
arbeta, komma till skolan, träffa vänner med mera. Förutom resor in till innerstaden, är det allt fler som behöver ta sig mellan olika målpunkter i ytterstaden och utanför kommungränsen. Bristande tvärförbindelser med kollektivtrafik och barriärer i form av vägar eller otrygga områden försvårar denna typ av resor. Bilen blir ofta en nödvändighet för att hushållen ska få vardagen att gå ihop. De som inte har bil, främst ungdomar och kvinnor, drabbas därmed särskilt av bristfälliga samband i ytterstaden. Människor med likartad bakgrund och intressen tenderar att bo nära varandra och många stockholmare bor åtskilda från dem som är olika dem själva. Trots att rörligheten ökar, är det sällan man besöker områden där människor med en annan bakgrund bor. Idag fungerar innerstadens gator, parker och torg delvis som gemensamma rum för många stockholmare oavsett var man bor. Detsamma gäller några av stadens större centrumanläggningar samt publika
lokaler som Kulturhuset och större bibliotek. För att öka den sociala integrationen är det angeläget att fler gemensamma mötesplatser utvecklas i framtiden, där människor med olika bakgrund på ett naturligt sätt kan se och möta varandra.

Planeringsinriktning

  • Skapa en stad för alla genom att stärka det sociala perspektivet i planeringen

Det sociala perspektivet kan stärkas i planeringen på områdesnivå.
Förslagen till förändringar bör även analyseras ur ett socialt perspektiv.
Kunskapen om de vardagliga behoven hos olika grupper i samhället bör
öka genom en utvecklad dialog och undersökningar.

  • Öka förutsättningarna för ett tillgängligt serviceutbud i hela staden

Staden bör fortsätta att värna såväl större centrumanläggningar som
mindre stadsdelscentrum i ytterstaden genom exempelvis upprustningar
av den offentliga miljön, om- och tillbyggnader eller genom att öka kundunderlaget med kompletteringsbebyggelse. Det kommer därutöver att
vara viktigt med god tillgänglighet till ett mer allsidigt utbud i centrala
staden och i tyngdpunkter.

  • Samordna planeringen för stadsutvecklingoch utbyggnaden av samhällsservice

Det krävs ett nära samarbete med huvudmännen för den offentliga servicen
i ett tidigt skede i planeringen. Viktigt är att tillvarata erfarenheter
från tidigare planering, förbättra tillämpningen av befolkningsprognoser
och att studera lämpliga lägen för nya förskolor, skolor, gruppbostäder
etcetera. Möjligheten till ökad flexibilitet i lokalanvändningen bör också
uppmärksammas.

  • Skapa trygga och mångsidiga mötesplatser och stråk i hela staden

Planeringen bör ta fasta på behovet av en mångfald av attraktiva, trygga
och gränsöverskridande mötesplatser både utomhus och inomhus. Det är
viktigt att studera innehållet och platsernas gestaltning med utgångspunkt
från olika gruppers behov och stadsdelens karaktär. Platser som redan idag
är folktäta bör prioriteras, som exempelvis centrumanläggningar, parker och torg, skolor och bibliotek samt bytespunkter för kollektivtrafiken.

Senast uppdaterad 10 december 2013