Bostadsförsörjning i en växande stad

Bostadsbyggande på en förändrad marknad

En hög takt i bostadsbyggandet är en förutsättning för en långsiktigt hållbar
tillväxt i Stockholm. Frågan har varit särskilt prioriterad under 2000-talet, mot
bakgrund av den mycket stora inflyttningen till regionen under 1990-talet och
de senaste årens babyboom i Stockholm. Det har samtidigt skett betydande förändringar inom bostadspolitiken sedan början av 1990-talet. Samhällets inflytande har successivt minskat och de statliga investeringsstöden till bostadsproduktion har avvecklats. Risker och ansvar har därmed flyttats över till bostadskonsumenter, byggherrar och långivare. Stockholms stad har dock alltjämt stort inflytande över bostadsförsörjningen genom sitt stora markinnehav, sitt ansvar för den fysiska planeringen samt genom ägandet av de tre allmännyttiga bostadsbolagen och bostadsförmedlingen.

Ökat bostadsbyggande de senaste åren

Produktionen av bostäder har ökat kraftigt de senaste åren i såväl staden
som regionen i övrigt. Från år 2000 till och med 2008 har över 30 000 nya
bostäder blivit färdiga för inflyttning i nya hus och genom ombyggnadsprojekt
i staden. Skillnaderna mellan åren är stora och de tre senaste åren har stått för en stor del av ökningen med drygt 15 000 lägenheter. Av de nya bostäderna har ungefär hälften varit bostadsrätter, 4 procent småhus och 46 procent hyresrätter inklusive specialbostäder som studentbostäder och äldreboenden. Ett stort antal bostäder har byggts i större stadsutvecklingsområden under 2000-talet, framför allt i Hammarby Sjöstad och Liljeholmen. Byggandet har dock även varit spritt över hela staden med många små och medelstora bostadsprojekt. Ett betydande tillskott av bostäder har därutöver skett genom ombyggnad av vindar och lokaler.

Stora variationer inom det befintliga beståndet

Nyproduktionen är, trots den höga takten de senaste åren, en liten del av det
totala beståndet. En väl fungerande bostadsmarknad handlar i stor utsträckning om utbud och efterfrågan, rörlighet samt förmedling av befintliga bostäder. Totalt sett finns en god variation av bostäder i Stockholm, även om staden har fler smålägenheter jämfört med övriga landet. Småhusen utgör 10 procent av beståndet och nästan var femte stockholmare bor i småhus. Andelen lägenheter i bostadsrätt har fördubblats sedan 1990 men hyresrätterna är fortfarande i majoritet. Det finns mycket stora skillnader inom staden och i vissa stadsdelar är utbudet av bostäder ensidigt. Vissa stadsdelar domineras helt av småhusbebyggelse, vilket gör det svårt att bo kvar i området om man behöver flytta till en lägenhet. Andra stadsdelar domineras helt av flerbostadshus med hyresrätter och i sådana områden är det svårt att göra så kallad boendekarriär.

Fortsatt hög efterfrågan och många planer för de kommande åren

De senaste årens utbyggnad har minskat bostadsbristen men det finns fortfarande stora behov av bostäder för hushåll med begränsad ekonomi och av bostäder i attraktiva lägen. Ett tecken på det är att över 100 000 invånare i
Stockholms stad står i bostadsförmedlingens kö, även om flertalet av dessa
redan har sitt boende ordnat. Prognoserna över den framtida befolkningstillväxten med i genomsnitt 7 000 personer per år fram till år 2030 innebär en fortsatt hög efterfrågan på bostäder. Behovet av nya bostäder till 2030 uppgår enligt dessa prognoser till cirka 70 000. Det pågår en omfattande bostadsplanering för stadsutvecklingsområden och i övriga staden. De projekt som är aktuella i planeringen, genom beslutom start-PM i stadsbyggnadsnämnden och markanvisning i exploateringsnämnden, omfattar våren 2009 cirka 35 000 nya bostäder. Därutöver finns
utvecklingsprojekt med ytterligare bostäder som inte kommit lika långt i planeringen, inklusive flera av de områden som pekas ut i denna översiktsplan. Den samlade bedömningen är att staden har en god beredskap för att möta efterfrågan på bostäder, med uppskattningsvis 3 000–4 000 nya bostäder per år under de närmaste decennierna.

Särskilda instatser för vissa grupper

Staden ska planera för alla gruppers bostadsbehov och det finns ett samarbete inom staden avseende utbyggnad av särskilda boendeformer. Idag är omkring var tionde hyresrätt en kategoribostad för äldre, studenter, funktionshindrade eller ungdomar. Hushåll med begränsade ekonomiska förutsättningar har en svag ställning på bostadsmarknaden, även om bostadsförmedlingen är öppen för alla. Trots stora ansträngningar har det visat sig svårt att få ner priset på nya lägenheter till en nivå som kan jämföras med det äldre beståndet. En attraktiv nyproduktion kan dock skapa flyttkedjor som frigör billigare lägenheter. Det bygger på att nyproduktionen ligger på en hög nivå.

Hög ambitionsnivå för nya och gamla boendemiljöer

Staden har en hög ambitionsnivå när det gäller stadsmiljön i såväl nya bostadsområden som befintliga områden. Målet är att skapa goda förutsättningar för blandade och levande områden med såväl bostäder och arbetsplatser som lokaler för kommersiell och offentlig service. Inriktningen har varit att hitta lägen och huvudstråk med kommersiell potential i de nya bostadsområdena. Ett annat angeläget utvecklingsarbete är ökad trygghet i såväl befintliga områden som nya boendemiljöer. Satsningar inom Järvalyftet förväntas ge nya erfarenheter av trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete.

Planeringsinriktning

  • Planera för ett jämnt och kontinuerligt bostadsbyggande

Det sker ofta stora svängningar på bostadsmarknaden som påverkar bostadsbyggandet. Stadens planring ska utgå från de långsiktiga behoven av bostäder och det är angeläget att arbeta med många olika typer av bostadsprojekt och en mångfald av aktörer på bygg- och bostadsmarknaden för att göra det intressant att bygga både i hög- och lågkonjunktur.

  • Variera utbudet av bostäder i hela staden

Ett variationsrikt utbud handlar om att verka för att bet byggs skilda typer med olika upplåtelseformer i stadens alla delar. Det gäller bland annat att intressera byggherrar att satsa på nya upplåtelseformer och bostadstyper i områden som idag har ett ensidigt utbud. Åtgärder för att pressa bygg och boendekostnaderna behöver också fortsätta.

  • Fortsätt planeringen för bostäder till grupper med särskilda behov

Behovet av kategoribostäder ska uppmärksammas tidigt i planprocessen. Det är viktigt med ett nära samarbete inom staden.

Senast uppdaterad 13 december 2013