Frågor och svar

Frågor och svar

Varför byggs det så mycket i Solberga?

Stockholm växer och år 2025 väntas en miljon invånare bo i Stockholms stad. För att möta det har stadsbyggnadskontoret fått i uppdrag att planera för 100 000 bostäder fram till år 2030.  Enligt Promenadstaden – översiktsplan för Stockholm är Solberga ett område som kan utvecklas. Det är uttryckt som ett samband som går längs Folkparksvägen mellan Telefonplan och Älvsjö station. Fler lägenheter i Solberga ger en större mångfald i upplåtelseformer och lägenhetsstorlek. Det ger också fler invånare i stadsdelen, vilket skapar ett bättre underlag för utökad kollektivtrafik och bättre handel.

Vem har bestämt att det ska byggas bostäder just här? (Månstenen)

Peab bostad har fått en markanvisning av exploateringsnämnden. Det innebär att de har fått en option på att köpa marken. I samband med markanvisningen ansökte exploateringsnämnden om att göra en planändring.  Stadsbyggnadsnämnden tog ställning till att inleda planarbete den 31 mars 2011.

Varför tre hus? (Månstenen)

När planarbetet inleddes såg förslaget annorlunda ut, med en lång och en kortare byggnadskropp. Under arbetet fram till samrådet har förslaget bearbetats och istället blivit tre hus som skapar en mycket bättre koppling mellan gatan och Solbergaskogen. Uppdelningen i kortare huskroppar möjliggör också att träddungen i korsningen Diamantbacken/Kristallvägen kan bevaras. Dungen är både en biotop för djur- och naturliv och ett sätt att binda den nya detaljplanen till den befintliga strukturen i Solberga, där naturmark ofta är sparad i korsningar.

Varför flerbostadshus?

Stadsbyggnadskontoret arbetar utifrån ett uppdrag att planera för 100 000 nya bostäder fram till år 2030. Till uppdraget hör även att planlägga för andra samhällsfunktioner, exempelvis förskolor. I just det här projektet har stadsbyggnadskontoret tillsammans med stadsdelsförvaltningen bedömt att det inte är lämpligt att lägga en förskola. Istället planeras för en ny förskola i samband med planläggning på Solberga bollplan.

Vad är ett plansamråd?

Plan- och bygglagen styr hur en detaljplan tas fram. Där står beskrivet hur planprocessen går till. Bland annat anges att ett planförslag ska samrådas med allmänhet och remissinstanser. Det innebär att förslaget till ny detaljplan visas upp så att berörda och andra kan komma in med synpunkter. Under samrådet är det vanligt att ett samrådsmöte hålls där allmänheten kan diskutera förslaget med representanter från Stockholms stad och ställa frågor.

Jag har synpunkter på kvarteret Månstenen, hur kan jag påverka?

Du kan skicka in dina synpunkter under samrådstiden 5/11 – 17/12 2012. Skicka synpunkterna till stadsbyggnadskontoret@stockholm.se eller till Stockholms stadsbyggnadskontor, registraturen, box 8314, 104 20 Stockholm. När samrådstiden är slut sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse som redovisas för politikerna i stadsbyggnadsnämnden, när de tar ställning till det vidare arbetet.

När beräknas arbetet dra igång och när är det klart? (Månstenen)

Samrådet slutar den 17 december 2012. Efter det ska de inkomna synpunkterna sammanställas och presenteras för stadsbyggnadsnämnden. Nämnden tar sedan ställning för det fortsatta arbetet, innan detaljplanen går vidare till utställning. Under utställningen har allmänhet och remissinstanser åter möjlighet att komma in med synpunkter. Slutligen antas detaljplanen av stadsbyggnadsnämnden eller av kommunfullmäktige. Efter det vinner den laga kraft, om inte detaljplanen överklagas. Därefter kan byggnation påbörjas. Antagande beräknas ske hösten 2013.

Kommer ni att bygga så att man inte längre kan vara/nå Solbergaskogen?

Husen placeras med hänsyn till Solbergaskogen och den betydelse skogen har för Solbergaborna. Skogen kommer att fortsätta vara synlig och tillgänglig för allmänheten. I korsningen Diamantbacken/Kristallvägen sparas en dunge som park. På grund av höjdskillnaderna är det svårt att nå skogen den vägen. Den primära entrén till skogen från Kristallvägen kommer även i framtiden att ligga på ungefär samma plats som idag. Den inspektionsväg som anlades i samband med att den nya kraftstationen byggdes i Solbergaskogen kommer att flyttas något söderut. Inspektionsvägen ligger på parkmark, det vill säga marken ägs av Stockholms stads och sköts av stadsdelsförvaltningen. Solbergaborna och annan allmänhet kommer även i fortsättningen att ha fullt tillträde till skogen via inspektionsvägen.

Ska det inte finnas några grönområden kvar längre?

Solbergaskogen är ett stort grönområde, cirka 35 hektar. Det är att betrakta som ett grönområde av avsevärd storlek i en växande stad.

Solbergaskogen fanns inte med i programmet för Solberga. Varför bygger ni här ändå?

Ett program görs för att visa kommunens intentioner i ett område. Programmet godkänns av stadsbyggnadsnämnden eller av kommunfullmäktige. Programmet är inte, som en detaljplan, ett juridiskt bindande dokument. Ett program kan antas gälla under en mandatperiod, eller tills de områden som programmet berör är bebyggda. När det gäller Solberga är programmet från 2005. De sista platserna som pekas ut för bebyggelse i programmet håller på att planläggas och programmet kan därmed anses förverkat. Detaljplanen genomförs med stöd i Promenadstaden - översiktsplan för Stockholm.

Vi har ju fullt med värdefulla träd och ekar som är väldigt gamla, ska ni verkligen ta bort dem?

En landskapsanalys har gjorts i samband med planarbetet för att undersöka planområdets värde för de ekologiska sambanden och de enskilda trädens värde. Platsen ingår inte i några ekologiska spridningsvägar eller samband. Däremot finns enskilda träd med höga ekologiska värden. Husens utbredning och placering har efter landskapsanalysen anpassats för att kunna bevara så många värdefulla träd som möjligt. Några träd behöver fällas för att kunna genomföra byggnationen. Det rör sig om både ek och tall, vissa med rödlistade arter.

Senast uppdaterad 26 november 2012