Kort från Riddersviks Samrådsmöte 8 maj 2014

/PageFiles/763988/IMG_3291_633.jpg

Samrådsmöte om bebyggelse på den före detta trädskolan i Riddersvik hölls den 8 maj i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Mötet lockade ca 17 personer.

Moderator Arne Fredlund från stadsbyggnadskontoret hälsade alla välkomna till mötet. Han redogjorde för hur mycket Stockholm växer, dels på grund av ökad inflyttning, dels att medborgarna blir äldre och att barn föds vilket bidrar till att födelsenettot blir större och större. Han redogjorde även för stadens uppdrag att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030, vilket motsvarar ca 5000 - 7000 bostäder/ år och att det planeras och byggs över hela staden.

Därefter redogjorde planhandläggare Maria Pettersson, stadsbyggnadskontoret, för att samrådet syftar till ett ömsesidigt utbyte av information och synpunkter, till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och samtidigt ge alla berörda möjlighet till insyn och påverkan.

Maria poängterade att det är viktigt att man lämnar sina synpunkter skriftligt till stadsbyggnadskontoret, så att handlingen kommer till registraturen, arkiveras och följer projektet. De synpunkter som inkom på mötet protokollförs inte och tas inte om hand på så sätt att de diarieförs, därför är det viktigt att man lämnar in synpunkter skriftligen.

/PageFiles/763988/IMG_3297-633.jpg

Efter programsamrådet kommer alla synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som också ska innehålla kommunens kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna. Den tas därefter upp i stadsbyggnadsnämnden, som i sin tur anger projektets fortsatta inriktning.

Här följer några av de frågor som ställdes

Vem får överklaga?
Berörda sakägare, bostadsrättsinnehavare, boende och hyresgäster får överklaga, liksom även vissa organisationer. Efter antagandet kan planen överklagas av de sakägare som senast under granskningstiden lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Vad är en markanvisning?
En markanvisning innebär att en byggherre har rätt att förhandla med staden, det vill säga staden får inte förhandla med någon annan byggherre under de 2 år markanvisningen gäller.

Vilka andra byggherrar kan bli aktuella?
I princip alla byggherrar som bygger småhus och flerbostadshus.

Hur blir det med Lövsta kraftvärmeverk?
Förhandlingar pågår mellan Stockholms stad och Fortum som vill bygga ett nytt kraftvärmeverk. Området, där värmeverket i Hässelby ligger i dag, ska på sikt bebyggas med bostäder. Man planerar att göra ett markbyte.

Hur kan ev. buller från kraftvärmeverket påverka framtida bebyggelse?
I dag vet vi inte om vi kan bebygga hela trädskoleområdet. Vi måste helt enkelt se hur vi kan anpassa oss till de förutsättningarna i så fall.

Kan man inte göra en övergripande plan för hela Kyrkhamnsområdet, där både eventuell byggnation av Riddersvik och eventuella naturreservat är inkluderade?
Det är två projekt och därför två separata processer.

Placeringen av förskolan- hur är det tänkt där?
Den föreslagna förskolan är placerad med tanke på närheten till bussförbindelse. Placeringen kan komma att omprövas i det fortsatta arbetet.
Det är så mycket trafik här- alla bussar är fulla och det finns inte plats för fler bussar.

Hur tänker ni kring kommunikationerna?
Stockholms stad kan påtala behovet av kollektivtrafik, men det är Trafikförvaltningen- SL som äger frågan. Stockholms stad anvisar mark i första hand i kollektivtrafiknära lägen, för att nyttja den infrastruktur som redan finns, men det räcker inte. Det stora behovet av bostäder gör att vi tittar på möjliga områden inom hela Stockholms stad. Vi bor i en storstad och får nog ställa in oss på att det kommer att vara trängsel både på vägarna och i kollektivtrafiken.

Staden har en framkomlightsstrategi som innebär att resorna ska ske med cykel eller med kollektivtrafik framför bilen. Läs mer om framkomlighetsstrategin.

Kan man inte anpassa gestaltningen och rita hus som passar in i Riddersviks miljö, från 1700-tal eller 1950-tal?
Vi är öppna för förslag. Ge förslag på arkitekter.

Kan man glesa ut området och inte bygga flerbostadshus, eller lägga ned förslaget helt?
Vi har en uppgift om att anvisa mark för 140 000 bostäder till år 2030. Bostadsbristen är stor och alla delar av Stockholm måste vara med och bidra. Detta är en ganska låg exploatering totalt sett. Det ska till mycket tunga argument för att lägga ned detta projekt.

Finns det risk för att det blir ännu fler bostäder på området?
Det förslag Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret samråder kring, bedömer vi är en lagom exploatering för området, men huruvida det kan bli fler bostäder kan vi inte svara på nu eftersom det är stadsbyggnadsnämnden som fattar besluten.

Har marken undersöks?
Det vi vet är att det finns markförereningar, men inte så pass mycket att området inte går att bebygga. Frågan kommer att utredas vidare.

Vad kan konsekvenserna bli av det nya värmeverket för boende, nya boende och Engelska parken?
Fortum är tvungna att redovisa eventuella konsekvenser i form av hälsorisker, lukter etc. Planeringen av nytt värmeverk kräver en ny detaljplan som kommer att gå ut på remiss och samråd.

Får jag återkoppling på mina synpunkter som jag skickat in?
Nej, vi har inte möjlighet att återkoppla personligen. Alla skriftliga synpunkter som kommer in sammanställs i en så kallad samrådsredogörelse som redovisas i stadsbyggnadsnämnden. Nämnden kommer i sin tur ange fortsatt inriktning för projektet. Själva samrådsredogörelsen kommer att finnas tillgänglig på i bygg- och plantjänsten.

Kan inte före detta trädskole-området användas till något annat, något rekreativt.
Beslut togs i Exploateringsnämnden 24 januari 2008 om att trädskolan skulle avvecklas. Den 17 mars 2011 togs ett utredningsbeslut i Exploateringsnämnden om att området skulle utredas för ny bebyggelse.
Exploateringsnämnden beslutade 7 februari 2013 att anvisa en del av området till SMÅA AB samt att begära att Stadsbyggnadsnämnden upprättar en detaljplan.
Stadsbyggnadsnämnden beslutade 16 mars 2014 att ett planarbete för bostäder skulle påbörjas och det är det arbetet vi påbörjat nu.

Vad ska man göra åt Engelska parken?
Vi vill delvis återskapa den fina parken. Landskapsarkitekter, ekologer m.fl. kommer att ta fram förslag på åtgärder. Vi har ambitionen att väcka upp Engelska parken från den törnrosasömn den befinner sig i. Vi tar gärna emot förslag från er hur ni vill att den används och vilka åtgärder ni skulle vilja att vi gör.

Senast uppdaterad 24 maj 2014

Karta med positionen för Hässelby Villastad, Riddersvik utmarkerad
Se Hässelby Villastad, Riddersvik på kartsidan
Lat N 59º 23' 2" Lon E 17º 47' 38"
Se Hässelby Villastad, Riddersvik i Google Maps

Kontakt