Vision Järva 2030 på väg

Publicerad
2 maj 2012 09:51
Ämne
Vision Järva 2030

Barn som leker

Vision Järva 2030 inleddes 2007 och är ett långsiktigt arbete. Utmaningarna är många, men man börjar se flera positiva resultat.

Projektledare Lotta Vidén pekar på framför allt tre områden där saker har börjat hända: Infrastruktur, bostäder och en förändring i attityder till Järvafältet. Det senare är en utmaning menar Lotta:

– Det är viktigt att de som arbetar i förskolan känner att de jobbar lika mycket för ett bättre Järva som de som bygger nya E18. Allas arbete spelar roll. En stor del i Vision Järva 2030 är därför att uppmuntra kontakter mellan olika personer och verksamheter.

Myter om Järva

Myter om området är ett annat hinder att övervinna.

– Folk tror gärna att det är antingen himmel eller helvete, när det i själva verket är ganska mycket mitt emellan. Många uttalar sig tvärsäkert om saker utan att ha varit i Järva.

Grått, fult och otryggt ligger på myternas fem-i-topp-lista, liksom antaganden om att den som åker till Tensta, Hjulsta, Akalla eller Rinkeby blir rånad eller att det brinner i kvarteret bredvid.

Sett från E18 domineras området av en stor mur ut mot vägen och höghus på rad. Vad som inte syns utifrån är att Järva på många håll är både grönt och småskaligt. Enda sättet att bli av med myterna är, enligt Magnus, att producera motbilder och visa på andra sidor av Järva, något som medierna inte alltid vill förmedla.

Den upprustning man nu gör kommer förhoppningsvis också att ge resultat så småningom. Om inte annat när de som nu är unga studerar vidare och kommer ut i arbetslivet. Då kan de sprida en egenupplevd och mer nyanserad bild av Järvaområdet, och kanske själva bli levande exempel på hur det vänt.

Trenden börjar vända

På sina håll har trenden redan vänt. De som bor i Rinkeby upplever att tryggheten har ökat. Det slogs upp stort i Dagens Nyheter för en tid sedan.

– Vi behöver mer sådana nyheter från området, och gärna lite flrdjupande reportage, men förändringar tar tid. Det är därför Vision Järva har år 2030 som mål, säger Magnus.

Motorn i förändringsprojektet är upprustningen av bostäder. Efter lite trassel i början av projektet med otillräcklig förankring hos de boende har upprustningen nu kommit igång på allvar. Mellan 500 och 600 bostäder per år rustas och stor vikt läggs vid dialog med de boende.

De flesta av stadens bostäder i Järva ägs av Svenska Bostäder, och deras ambition är att satsa uppemot en miljon kronor per lägenhet. Det handlar inte bara om tapeter och målarfärg, utan att fastigheterna ska hålla samma energimässiga standard som nybyggen. Ett samarbete med KTH ska bidra till bra och energisnåla hus: Projektet finansieras delvis med pengar från regeringen genom Delegationen för hållbara städer.

Satsning på barn och unga

På sikt är det ändå arbetet i skolorna som kommer att spela störst roll för området, enligt Magnus Andersson. Utbildningsförvaltningen har tagit fram en övergripande strategi för hur skolorna i Järva och Söderort kan utvecklas. Varje skola ska sedan omsätta strategin i egna mål. Det kan till exempel handla om att introducera en ny pedagogik eller ett nytt arbetssätt.

– De som går i skolan i dag får en annan start än sina föräldrar och så småningom kommer vi att se resultatet. Men det tar tid. Den största utmaningen att hantera i dag är arbetslösheten, och det är också den del som är svårast att påverka lokalt. Det spelar ingen roll hur fina husen blir om de som bor här inte har några jobb. Här litar vi till stadens övergripande satsningar på ökad sysselsättning.

Mer om Vision Järva

Senast uppdaterad 18 augusti 2014