Kolingsborg, vad händer bakom fasaden?

Publicerad
26 november 2015 11:46
Ämne
Slussen

Byggkran lyfter någonting från snart rivna Kolingsborg. Man ser tre personer som arbetar och stålbalkarna syns tydligt.Fotograf: Jakob Karlsson

Sommaren 2016 startar de stora arbetena med Slussens ombyggnad. Ett viktigt förberedande steg är att riva Kolingsborg. Rivningen är snart klar, och det syns. Men vad händer egentligen inne i byggnaden? Och varför tar det sådan tid? Vi har grävt djupare för att få svar på några vanliga frågor.

Det har gått drygt 60 år sedan den runda byggnaden Kolingsborg uppfördes vid Pelikanslingan mitt i Slussen. Här har allt från hamnarbetare till festande ungdomar huserat. Nu är det dags att ge plats åt nya funktioner.

Rivningen av Kolingsborg har pågått sedan oktober och alla som passerar har kunnat se stora förändringar från dag till dag. Vid jul beräknas arbetet vara klart och då ska en provisorisk bro börja byggas.

I ovankant av bild ser man balkar som hållit Kolingsborg uppe, det är ett fint mönster av betong och armeringsjärn. I bakgrunden ser man en person som snart försvinner bakom en mindre maskinfordon. Långt bakom ser man några fasader vid Gamla Stan.

Ovanlig rivning

Eftersom byggnaden inte är en del av den ursprungliga utformningen ligger den fristående, men väldigt nära vägar och andra utrymmen. Detta innebär att projektet hela tiden måste kontrollera stabiliteten både i byggnaden och närliggande områden. Samtidigt finns det både gång- och bilvägar under byggnaden som ska fungera medan man river.

Ytterligare en försvårande faktor är att området inte klarar av alltför tunga maskiner. Även vikten per kvadratmeter är begränsad. Det innebär att man inte kan ta hjälp av större maskiner utan måste använda sig av lättare maskiner och då arbeta mer för hand.

En tunnel där man har nätat taket så att material inte ska falla ner på bilar.För att material inte ska falla ner på bilar eller gående har man säkrat tunnlarna under Kolingsborg med nät.

Många, små steg i taget

Rivningen av Kolingsborg har inte planerats över en natt.  Stockholms stad har, genom projekt Slussen, ansvaret att tillhandahålla rivningshandlingar, miljöinventeringar och kontrollprogram till entreprenören som genomför rivningen.

– Även om rivningsentreprenören ansvarar för området och sina anställda är det Stockholms stad som har ansvaret för att rivningen går rätt till. Vi går skyddsronder varje vecka för att se till att rivningshandlingar och säkerhetsföreskrifter följs. Vi måste även se till att området är tryggt för de människor och bilar som passerar, säger Peter Aldén, byggledare på projekt Slussen.

När rivningen ännu inte kommit så långt. Man står inuti byggnaden där en del rivningsmassor ligger.

Första steget av rivningen gjordes redan förra året. Då genomförde projekt Slussen en miljösanering av hela byggnaden. När rivningsentreprenören återupptog rivningen i oktober i år fortsatte de med en så kallad selektiv rivning. Detta innebär att allt löst material togs ned, och merparten gjordes för hand.

Längre in i arbetet med rivningen uppstod dock ett ovanligt problem. De bärande stålkonstruktionerna var ingjutna i betongen. Att lyfta bort allt samtidigt blev för tungt. De blev tvungna att knacka rent balkarna från all betong. Detta var ett riskfyllt arbete och av säkerhetsskäl använde de en radiostyrd maskin som kallas Brokk. Med hjälp av denna kunde de knacka nära kanter och under balkar utan risk för personskador. Det är denna del av rivningen som tagit mest tid.

Maskin som hackar ner betong från balkarna av KolingsborgDe radiostyrda maskinerna som användes vid en etapp av rivningen. Dessa hackade loss betong från balkarna som fanns.

Snart går rivningen in i sitt slutskede och kvar lämnar man de två understa våningarna. Dessa ligger så långt ner att de inte kan rivas i dagsläget. Våningarna kommer ligga kvar under den provisoriska bron och rivs först några år in i ombyggnaden när huvudbron är klar, runt 2019.

 

Senast uppdaterad 26 november 2015