Byggstart för Gasverket

Publicerad
22 januari 2016 14:08
Senast ändrad
15 februari 2016 14:01
Ämne
Norra Djurgårdsstaden

 /PageFiles/1134045/Visionbild-Gasverket.jpg

Den första detaljplanen för Gasverket i Stockholm har vunnit laga kraft. Det innebär att Stockholms stad nu kan påbörja arbetet med att omvandla Gasverket från stängd industri till öppen stad. Gasverket med sin unika miljö och utbud av kultur och service kommer att bli en central del i utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och ett av Stockholms självklara besöksmål.

I dagsläget är ca 1 500 lägenheter inflyttade i Norra Djurgårdsstaden. Sammanlagt ska det byggas 6 000 bostäder i Gasverkets närhet, vilket är hälften av de 12 000 lägenheter som planeras. Verksamheterna i Gasverket öppnar succesivt från 2018 och framåt.

I planområdet ingår tre gasklockor och sju befintliga byggnader inom Gasverket som bl a ska inrymma musikhotell, klätterhall och centrumändamål anpassat till byggnadernas kulturhistoriska värden. Dessutom kommer en förskola och en skola att byggas för 900 elever inom området.

- Det är en stor utmaning att kombinera dagens tekniska krav med bevarande av de stora kulturhistoriska värdena i Gasverket. Vi ser det som en viktig investering för framtiden, Gasverket kommer att bli en unik stadsmiljö när det står klart, säger Staffan Lorentz projektchef Norra Djurgårdsstaden.

Fyra av byggnaderna ansvarar JR Kvartersfastigheter för, bland annat Gasklocka 1 som kommer att inrymma ett unikt musikhotell.
- Att vi nu, tillsammans med Stockholm Stad, kan fortsätta att realisera visionen
om Gasverket känns väldigt positivt, säger Nicklas Jungberg, VD, JR
Kvartersfastigheter.

De två nästkommande detaljplanerna i Gasverket, kallade Gasverket Östra och Lilla Gasverket skickas ut på samråd respektive granskning under 2016.

Utgångspunkten för omvandlingen är att tillvarata de mycket höga kulturhistoriska och arkitektoniska värdena. Gasverket är ett kulturhistoriskt värdefullt område som saknar motstycke i Sverige. En stor del av området planerades och ritades av den svenske arkitekten Ferdinand Boberg i slutet av 1800-talet.

Senast uppdaterad 15 februari 2016