Kulturmiljön är viktig i nya Slussen

Publicerad
27 maj 2013 15:00
Ämne
Hållbar stad

/VisionGlobal/Alla projekt/Slussen/Aktuellt/nya_slussen_633.jpg 

Att komma fram till hur en plats slutgiltigt ska utformas är en lång process som är noggrant reglerad i Plan- och bygglagen. Programsamråd med utställning, plansamråd med utställning och detaljplaneutställning måste göras – och mellan varje steg fortsätter utvecklingsarbetet, baserat på de synpunkter som kommit in och de politiska beslut som fattats.

Stadens förslag till ombyggnad av Slussen innebär att 30-talets trafikanläggning rivs, vilket bedöms vara negativt för kulturmiljön, men den är i ett så dåligt tekniskt skick att den inte kan bevaras, utan måste ersättas med en ny anläggning.

Redan i programsamrådet 2007 togs ett enigt politiskt beslut om att skapa en helt ny lösning för Slussen, istället för att återuppbygga en kopia. Det ville även en majoritet av remissinstanserna och den allmänhet som lämnade synpunkter. I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n), ett viktigt underlag för beslutet, görs bedömningen att inget av alternativen – Nya Slussen eller Nybyggt bevarande -  medför påtaglig skada på riksintresset som helhet.

/VisionGlobal/Alla projekt/Slussen/Aktuellt/Slussen_Fosters 2010_633.jpgFörslag plansamråd 2010.

I plansamrådet 2010 presenterades ett utvecklat förslag till ny detaljplan, med en sockelvåning och flera hus ut mot vattnet på Södermalmssidan, ett förslag som fick mycket kritik, både av allmänheten och av kulturmiljöexpertis. De många synpunkter som kom in till Stockholms stad ledde till en omfattande bearbetning av planen till detaljplaneutställningen 2011.

En av anledningarna till bearbetningen var att värna kulturmiljön. Den höga sockeln ersattes med en park och en lägre, mer mjukt sluttande lösning som bättre tar hand om de topografiska förutsättningarna och i planen infördes q-bestämmelser för både Katarinahissen och Nils Ericsonslussen. Planen fick även en annan kajutformning, byggnaderna blev färre, krymptes och anpassades bättre till platsen och viktiga utsikter och siktlinjer värnades, jämfört med förslagets utformning i plansamrådet 2010.

Detta gjorde också att analysen av planens påverkan på kulturmiljön förändrades mellan 2010 och 2011, eftersom planen nu såg helt annorlunda ut.

Den som läser Svenska Dagbladet måndag 27 maj kan få uppfattningen att staden har bytt ut konsulter på grund av vad de kommit fram till.

Kulturmiljökonsulten Nils Ahlberg deltog i arbetet fram till plansamrådet våren 2010. Sedan valde staden att använda den egna kompetensen på kulturmiljöområdet, Stadsmuseet. Deras expertkunskaper inom kulturmiljön kompletterades med en expert på miljökonsekvensbeskrivningar, som var den som skrev själva dokumentet. 

Länsstyrelsens bedömning efter detaljplaneutställningen 2011 är:

”Länsstyrelsen kan konstatera att planförslaget sedan samrådsförslaget bearbetats kraftigt, och att det förslag som nu föreligger i mindre omfattning än tidigare föreslagna utformningar påverkar kulturmiljövärdena på platsen negativt.

Det utställda planförslaget innebär fortfarande en negativ direkt inverkan på dokument- och upplevelsevärden inom delar av området, främst genom att trafikapparaten från 30-talet helt försvinner… (…) Vid en sammanvägd bedömning delar dock länsstyrelsen stadens bedömning att planen bör kunna genomföras utan att påtaglig skada på riksintresset uppkommer…”

Länsstyrelsen är statens ansvariga tillsynsmyndighet för kulturmiljö. De har också skrivit planeringsunderlaget för riksintresset för kulturmiljön vid Slussen, granskat MKB:n och granskat hur planen tar tillvara kulturmiljöintressena.

Dessutom har länsstyrelsen som juridisk instans prövat kommunfullmäktiges beslut om detaljplanen - där även frågor om kulturmiljön togs upp – och avslagit eller avvisat alla överklaganden och fastställt planen. Även nästa instans, mark- och miljödomstolen, höll med länsstyrelsen i bedömningarna av överklagandena som rörde kulturmiljön.

Det har alltså gjorts flera oberoende granskningar av detaljplanens konsekvenser för kulturmiljön. 

Stadens ansvar och skyldighet är att väga samman alla de intressen och funktioner som ska tillgodoses vid Slussen. Förutom kulturmiljön är det t ex behovet av ökad avtappning, att skapa mer plats för gående, cyklister och kollektivtrafik och att skapa en attraktiv mötesplats som är tillgänglig för alla.

De formella dokumenten om kulturmiljön

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - utställning 2011 

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - plansamråd 2010           

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - programsamråd 2007                                                     

Kulturmiljöanalys - programsamråd 2007

Senast uppdaterad 23 juli 2013